Teknisk utveckling

Spårbilstekniken tilldrar sig alltmer och berättigat intresse. Var tionde svensk kommun visar stor nyfikenhet på denna nya teknik och en handfull kommuner har planer och förstudier om hur spårbilsbanor skulle kunna underlätta de framtida transporterna i kommunen. Allmänna reaktioner visar dock att det är svårt att förhålla sig till en transportteknik som inte kan upplevas i verkligheten. Allt pekar därför på att det nu är nödvändigt att få till stånd åtminstone en fullskalig pionjärbana som alla kan uppleva och bilda sig uppfattningar om. Förutom några mycket intresserade kommuner finns det nu även företag som kan leverera den första generationens lokala spårbilbanor. I en nära framtid kommer mer mognade och utvecklade funktionskrav att kunna ställas på spårbilsystem.

Vision

Våra vanliga trafikslag har utvecklats mer utifrån vad som har varit tekniskt, ekonomiskt och organisatoriskt möjligt under industrisamhällets olika innovationsförlopp, snarare än utifrån vad som är funktionellt, socialt och hållbart. För framtiden är det möjligt och nödvändigt att ställa skarpa funktionskrav på ett transportsystem som ska vara både socialt, effektivt och fysiskt hållbart. Det torde innebära att alla tillkortakommanden i våra gamla trafikslag måste ifrågasättas från grunden. Visionen är att ett generellt transportsystem, GTS, kan utvecklas.

GTS är ett vidare begrepp än PRT. GTS och spårbilar kan även innefatta godstransporter, en mångfald olika fordon för olika funktioner, en blandning av publikt och privat ägande och brukande samt fordon som kan vara både spårbil och vanlig vägbil, så kallad dual mode. Hastigheter mellan 20 och 240 km/tim diskuteras. Alla dessa möjliga egenskaper för GTS/spårbilar skapar en betydande utvecklingsdynamik och utmanar de gängse uppfattningarna om hur transporter av människor och gods kan organiseras.   

Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA, diskuterade alternativa transportlösningar i en rapport år 2006 (SIKA har numera ombildats och ingår i myndigheten Trafikanalys). Frågan var om en helt ny transportform som spårbilar kan infria de transportpolitiska målen bättre än etablerade trafikslag. Begreppet GTS myntades i SIKA:s utredning. År 2008 genomförde SIKA en samhällsekonomisk analys av GTS som även med mycket försiktiga antaganden gav samhällsekonomisk lönsamhet. Analyser av PRT i andra länder bekräftar SIKA:s resultat. Eftersom PRT som koncept är mer begränsat än GTS, och snarare enbart ses som ett komplement till de gamla trafikslagen, torde de samhälls- och företagsekonomiska effekterna kunna bli mycket mer dramatiska.